Kattlängtan

Som tonåring bjöd jag en sommarkatt att stanna hos oss. Ett magert och ganska ilsket elände till katt. Han gick på ganska kort tid från att kallas för Tiger, till namn som Tiger-förgöraren och Tigerdöden. Något som var en alldeles naturlig följd av att ha minst två katters liv på sitt samvete, rivit grannhunden och säkert jagat samtliga husdjur i grannskapet. Säkert höjdes huspriserna på gatan den dag han dog. Fast på nåt underligt sätt tyckte jag ändå om honom. Kanske berodde det på att jag väldigt länge hade velat ha ett husdjur och vad gör väl då lite rivna händer och armar?

Hursomhelst var barnen och jag och kikade på ett gäng bedårande kattungar idag och de var just så lockande att ta hem som en katt eller hund är vid fem veckors ålder. Fluffiga, storögda och lekfulla. Dessutom hund- och barnvana. Bara en sån sak. Vad gäller Benny är det inget problem, han skulle nog inte ens märka nytillskottet. Fast det får nog vänta ett tag ändå.


Kommentarer
Postat av: Anna

å jag veeeeet.
Är kattvakt denna vecka åt kattmamman Svea och hennes tre små ulltussar på snart fyra veckor...
Holy crap så sugen man blir. Men, ändå. Nja. Det får nog vänta ja.

2013-06-26 @ 21:36:37

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0